Skratt, gråt och beröring i socialt samspel: barns känslor och moraliska socialisation i förskolan

Abstract

I förskolans verksamhet är barns emotionella uttryck som skratt, gråt och ilska en del av vardagen, och förskolepersonalens förhållningssätt till barns skilda emotionella uttryck skapar i sin tur en lokal moralisk agenda. Föreliggande artikel utgår från och sammanfattar ett videoetnografiskt forskningsprojekt där flera forskare har studerat och analyserat sociokulturella processer och kommunikativa praktiker i ett antal förskolor i Sverige. Teoretiskt utgår projektets studier från sociokulturell teoribildning med ett språksocialisations-perspektiv. Resultatet visar vilka kulturella normer och värderingar som inlemmas i det dagliga samspelet med barnen där olika känslomarkeringar tillskrivs skilda sociala och moraliska betydelser, och där vissa känslor anses ha moraliskt företräde. De didaktiska implikationer som detta synliggör kan öka förskolepersonals medvetenhet om hur de bidrar till barns emotionella och moraliska socialisation och fostran. Genom att i detalj och reflexivt studera den egna socialisationspraktiken kan man skaffa sig värdefulla redskap för att utveckla sitt professionella handlande i förskolans vardag.

English abstract

Laughter, Crying and Touch in Social Interaction: Children’s Emotions and Moral Socialization in Preschool

In preschool activities, children’s emotional stances, such as laughter, crying and anger, constitute an intrinsic part of everyday life. Educators’ responses to children’s emotional stances contribute to a local moral agenda. This article reports and summarizes the results of a video-ethnographic research project that studied children’s emotional and moral socialization by examining communicative practices in preschools in Sweden. Sociocultural theory and a language socialization perspective have informed the studies. The results show ways in which cultural norms and values were mediated through everyday interactions with the children, how emotional stances were ascribed different social and moral meanings, and how specific emotions were considered to have a moral priority. The didactic implications outlined here involve enhancing educators’ awareness of how they can contribute to children’s emotions and moral socialization. Detailed and reflexive attention to one’s own professional practices can provide an important resource in developing educators’ professionalism in their everyday work.