Literacy i fritidshemmet: En studie om förutsättningar för literacy i svenska fritidshem

Abstract

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de literacyaktiviteter som förekommer i fritidshemmets praktik. Literacy ses i denna artikel som den sociala praktik där människor använder läsning, skrivande, meningsskapande och kommunikativa uttryck i samspel med andra, särskilt i vardagens informella sammanhang. Med fritidshemmets aktiviteter som kontext ges många möjligheter för samtal, funktionell språkanvändning och sålunda även goda förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling. Observationer gjordes av fritidshemslärarstudenter i 68 fritidshem och deras reflektioner samlades in. Analys av observationsprotokoll och reflektionsprotokoll genomfördes av artikelförfattarna genom tematisk analys, där de öppna svaren intog en viktig roll. Resultatet visar på en stor variation mellan de olika fritidshemmen avseende förekomst av literacyaktiviteter och tillgång till böcker, främst gällande böcker på andra språk än svenska. Vidare framgår att både pedagoger och barn hade en skolifierad syn på läs- och skrivaktiviteter. Vår slutsats är att fritidshemmet har en potential som literacyarena som kan utnyttjas i långt högre grad än vad denna studie visat, framför allt för att väcka elevers läslust.

English abstract

Literacy in School-Age Educare Centres: A Study on The Conditions for Literacy in Swedish School-Age Educare Centres

This study aims to describe and analyze the literacy events that occur in school-age educare practice. Literacy in this article is seen as the social practice where people use reading, writing, meaning-making and communicative expressions in interaction with others, in particular in the informal context of everyday life. With the after-school activities as a context, many opportunities are provided for conversation and functional language use, thus creating good conditions for multilingual students’ language development. Observations were made of school-age educare teacher students in 68 after-school centres, and their reflections were collected. The article authors carried out the analysis of observation protocols and reflection protocols through thematic analysis. The results show a significant variation between the different school-age educare practices concerning literacy activities and access to books, in particular few books in languages other than Swedish. Furthermore, it turned out that both educators and children had a schooled view of reading and writing activities. We conclude that school-age educare centres have the potential as a literacy arena that can be utilized much more than this study has shown, especially to arouse students’ desire to read.