Barns ledarskap: För en vidgad vokabulär genom skiftande exempel

Sammendrag

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

English abstract

This article deals with children’s leadership. The aim is to draw attention to relations between children and leadership and to broaden the vocabulary about children’s leadership. Initially, descriptions of children’s leadership in research is discussed. It is noted that research provides a limited understanding of children’s leadership and this necessitates theoretical development. This article introduces examples of children’s leadership and shows that the phenomenon could be understood as challenging and sometimes controversial. It draws attention to the importance of formal leadership in sports organizations, to popular imaginaries including The Boss Baby and the Teenage Boss, as well as to controversial leadership programs in the education system. Two types of leadership, economic and democratic leadership, are identified through the examples in focus. Finally, the article highlights the possibilities of empirically based understandings that allow us to scrutinize children’s leadership and leadership-for-children in different contexts based on discussions about childhood and children’s agency.