@article{Karlsson_2022, title={”Flyktingkrisen” ur ett barnperspektiv: Att lyssna på yngre barn i det svenska asylmottagandet}, volume={40}, url={https://tidsskriftetbarn.no/index.php/barn/article/view/5074}, DOI={10.23865/barn.v40.5074}, abstractNote={<p>Detta bidrag bygger på reflektioner kring lyssnande på barn i en asylkontext hämtat från ett etnografiskt fältarbete på ett asylboende under den så kallade ”flyktingkrisen”. Denna studie lyfter fram <em>etiskt lyssnande</em> på barn genomsyrat av lyhördhet för barns olika sätt att uttrycka sig på samt vikten av respekt för barns integritet i forskningsprocessen. I artikeln uppmärksammas även metodologisk reflexivitet genom ett <em>etnografiskt lyssnande</em> på barns verbala och icke-verbala röster. Denna studie lyfter framförallt fram hur lyssnande på asylsökande barns emotioner och affekt kan bidra till en förståelse för barns <em>levda rädslor</em>. Denna studie visar särskilt hur lyssnande på asylsökande barns verbaliserade och icke-verbaliserade förkroppsligade uttryck kan bidra till en fördjupad förståelse för hur barn navigerar i den asylpolitik som sipprar ner i asylsökande barns vardagsliv. Sammanfattningsvis belyses hur lyssnande på barnen i denna studie kan bidra till att förstå den så kallade ”flyktingkrisen” ur ett barnperspektiv.</p> <h3 class="label">English abstract</h3> <p><strong>The “Refugee Crisis” From a Child Perspective: Listening to Young Children in the Swedish Asylum-Reception System</strong></p> <p>This contribution is based on reflections on listening to children in an asylum context as part of ethnographic fieldwork in an asylum centre during the so-called ”refugee crisis”. The study highlights <em>ethical listening</em> as a research approach imbued with responsiveness to children’s different ways of expressing themselves as well as the importance of respect for children’s integrity. The article also draws attention to methodological reflexivity through <em>ethnographic listening</em> to children’s verbal and non-verbal voices and how listening to asylum-seeking children’s emotions and affect can contribute to an understanding of their <em>lived fears</em>. It shows how listening to asylum-seeking children’s verbalized and non-verbalized embodied expressions can contribute to a deeper understanding of how children navigate the asylum politics that trickle down into their everyday lives. In summary, this study highlights how listening to the participating children can help to understand the so-called “refugee crisis” from a child perspective.</p>}, number={3}, journal={Barn – forskning om barn og barndom i Norden}, author={Karlsson, Sandra}, year={2022}, month={okt.} }